Ibland är det synd om en.

Särskilt när en varit hos tandläkarn och lagat ett hål och kommer hem till revben och nybakat bröd men inte kan äta det. Tyvärr mättar doften inte särskilt bra.
 
Den här veckan kommer till största del att bestå av jobb. Idag öppnade jag, likaså på onsdag och torsdag. Jag är ingen morgonmänniska, fungerar faktiskt inte innan klockan 8 (och med kaffe och frukost i magen), så jag klappar mig själv på axeln för att jag klarar av det så bra som jag gör. Tror att barnen på förskolan är piggare än mig när de kommer på morgonen, fastän de ligger och halvslumrar i soffan. Tur att jag trivs så bra som jag gör ändå!
 
Nu går vi mot kallare tider. Mörkare tider, mysigare tider, okända tider. Nästa vecka ska jag på jobbintervju på ett gigantiskt företag. Vad som händer efter det vet jag inte. Men att det tar mig någonstans, det finns det inga tvivel om.
 
Om allt och inget | | Kommentera |
Upp